BF+2 & fortfarande ingen bebis. Nu börjar det kännas lite smått hopplöst att gå & vänta... Men ingen stress, för bebis kommer när h*n vill & känner sig redo! Jag har faktiskt fått sova en helt underbar natt. Somnade vid 1 & vaknade igen vid 9, men då var kroppen fortfarande helt väck, så jag somnade om. Och vaknade klockan 12. Kan ni förstå!? Det känns som att det var evighet sedan jag fick sova så mycket, så djupt & så gott! Nu sitter jag i köket med datorn & läser förlossningsberättelser. Fick ett SMS från min bästa vän imorse, där hon skrev "Jag drömde att du skulle föda i natt :-D jag tror att ungen kommer idag!" ...I really hope you're right! Det är så konstigt det här med att gå över BF. På ett sätt känns det bra att bebis får ligga & mysa i min mage tills h*n känner sig redo. Men på ett sätt är det ju självklart frustrerande som bara den att behöva vänta på något som man redan väntat på i 40 hela veckor. Det beräknade förlossningsdatumet var ju liksom ett "magiskt" datum som var inringat med röd penna i kalendern. Och sen passerar det datumet & hoppet blir mindre & mindre för var dag som passerar... Men det är klart att bebis kommer snart. Nu ska jag ta en dusch & sedan blir det en lång promenad! Ha en bra dag, folket!